Så demokratiserades Sverige och Europa

Denna text skrev jag som en inlämningsuppgift på historieutbildningen:

Det demokratiska Europa är inte särskilt gammalt, och egentligen ingen absolut självklarhet. Faktum är, att under 1930-talet var flera av Europas stater diktaturer, så som Tyskland, Spanien och Italien. Demokratin, som började ta form redan på 1800-talet, hade bara överlevt i Norden, västra Europa och Nordamerika. Hur gick allt till? För att verkligen kunna besvara den frågan, anser jag att man måste gå tillbaka långt innan andra världskriget.

Under 1600- och 1700-talet hade Europa gått in i upplysningstiden med filosofer som Jean-Jacques Rousseau och Voltaire. Deras idéer gick ut på att människan skulle använda sitt förnuft istället för att blint följa kyrkans dogmer. De var emot kungligt envälde. Montesquieus (1689-1755) maktdelningslära är en viktig princip som skulle forma det som senare blev Europas demokratier. Den går ut på att den politiska makten ska fördelas genom en verkställande makt (regering eller president), en lagstiftande makt (parlament eller kongress) och en dömande makt (domstolsväsendet).(1) Det är så dagens demokratier är utformade. Men ännu viktigare än dessa idéer, var kanske de övriga samhällsförändringar som skedde i Europa på 1700- och 1800-talet, och som skulle kräva politiska reformer. Demokratin gick hand i hand med dessa förändringar. Jag kommer ta Sverige som främsta exempel, men mönstret är mer eller mindre snarlikt över Europa, vilket jag kommer visa.

Sverige genomgick fundamentala förändringar på 1800-talet. I början av århundradet fanns ett stort missnöje mot kung Gustav IV Adolf. Efter hans misslyckade krig mot Ryssland förlorade Sverige Finland. Dessutom hade liberala idéer nått så långt att det bildats ett missnöje mot det kungliga enväldet som sådant. I mars 1809 genomfördes en statskupp som tvingade kungen att avgå. Samma år fick Sverige en ny regeringsform. Denna ersatte Gustav III:s regeringsform från 1772 – den som hade inlett det så kallade gustavianska enväldet och givit all betydande makt till kungen. Den nya regeringsformen från 1809 var baserad på maktdelningsprincipen. Det var nu Sverige blev en konstitutionell monarki.(2) ”Med maktdelningen hoppades 1809 års män försäkra sig om att varken kung eller ständer fick ohälsosamt mycket att säga till om”, skriver historieprofessor Dick Harrison.(3) Detta var ett stort steg mot demokrati. Men det var en lång bit kvar. Sverige hade haft en ståndsriksdag ända sedan medeltiden, bestående av de olika stånden adel, präster, borgare och bönder. Ståndsriksdagen varade från 1440-talet fram till representationsreformen i Sverige 1866, då en mer demokratisk tvåkammarriksdag infördes.(4)

Första gången ordet liberal blev en politisk term i Sverige var 1809. Då började en borgerlig liberalism växa fram. Liberalismen främste tänkare var den brittiske filosofen John Stuart Mill.(5) Den här perioden präglades också av en tilltagande sekulariseringsprocess i västvärlden, som såg negativt på kristendomen, en religion som väl knappast kan anses vara särskilt demokratisk.(6) Allmän folkbildning blev en av liberalismens viktigaste idéer, något jag återkommer till nedan.

Samtidigt inträffade den industriella revolutionen, som hade börjat i Storbritannien på 1700-talet och kom till Sverige i mitten av 1800-talet. Industrialismen gjorde att feodalismen och ståndssamhället blev förlegade. Fram växte nämligen en stark borgarklass, som blev både rik och stark. Men makten låg fortfarande hos kung och adel. Detta skulle inte accepteras hur länge som helst. Dessutom genomgick Europa en jordbruksrevolution, som i praktiken skulle påverka demokratiseringsprocessen. Den agrara revolutionen moderniserade jordbruket och effektiviserade produktionen, vilket innebar att många som jobbade inom jordbruket slogs ut. De flyttade ofta in till städerna och började arbeta inom industrin. Det mer effektiva jordbruket kunde också försörja fler människor, vilket innebar en stor befolkningsökning. Det blev fler och fler arbetare. Det var delvis dessa människor som skulle komma att kräva politiska förändringar. 1749 hade Sverige – som då innefattade Finland – 1,8 miljoner invånare. Vid sekelskiftet 1900 hade befolkningen, trots utvandringen till Amerika, ökat till drygt 5 miljoner.(7)(8)

Svenskarna blev också mer bildade. 1842 beslutade Sveriges riksdag att en allmän folkskola skulle införas, som innebar att varje socken måste ha en skola med en godkänd folkskollärare. David Wästerfors, universitetslektor i sociologi, har skrivit så här om dagen då den allmänna folkskolan infördes: ”Över landets alla skrymslen härskade oförnuftets mörker. Men så en dag bröt ljuset fram”.(9) Bakom införandet låg liberala krafter som Erik Gustaf Geijer. Wästerfors påpekar att det var ”liberalerna som arbetade för folkbildningstanken”. Detsamma kunde ske i övriga Europa. ”Elementary Education Act 1870”, som drevs igenom av den liberale parlamentsledamoten William Forster, innebar allmän skolgång för alla barn mellan 5 och 13 år i England och Wales.(10) Men det var 28 år efter Sverige.

Nu fanns det alltså liberala idéer både utifrån och inifrån, som drev på förändringar. Det fanns en stark borgarklass som ville ha mer inflytande. Det fanns snart en stark arbetarklass, som skulle börja organisera sig och kräva politisk makt. Man kan säga, att demokratiseringen växte fram med en ny social verklighet och nya klasser: en medelklass och en arbetarklass. Det fanns en alltmer utbildad befolkning. Ju mer läskunniga människor blev, ju mer kunde liberalismens idéer sprida sig.(11) Uppkomsten av tidningar gav också människor bättre uppfattning om vad som skedde i världen. Folk blev mer medvetna.(12) Ett exempel är Aftonbladet som grundades 1830 av liberalen Lars Johan Hierta. Då tidningen var liberal och kritisk till kungamakten förbjöds den. Men varje gång den förbjöds lanserade Hierta en ny tidning, ”Det nya Aftonbladet”, ”Det andra…”, Det tredje…” osv. Till slut blev Aftonbladet tillåten.(13) Det var också vid den här tiden som riktiga politiska partier började ta form, där politiker för första gången blev ett yrke.(14)

Dessutom formades olika folkrörelser i Sverige, som krävde politiska förändringar i samhället. Några exempel är nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen, frikyrkorörelsen och kvinnorörelsen. Inom folkrörelserna pågick en omfattande folkbildning med kursverksamhet där människor kunde skaffa sig många nya kunskaper.(15) Svenskarnas förmåga att organisera sig gjorde det svårare för en liten rik elit eller kungen att dominera dem.

1864 infördes en förordning om utvidgad näringsfrihet som avskaffade skråväsendet. Detta innebar att alla kunde starta företag och konkurrensen blev fri. Även här låg en liberal bakom reformerna, Johan August Gripenstedt.(16)

Men det var inte bara liberala idéer som spreds. Under senare delen av 1800-talet och i början av 1900-talet hade arbetarna anammat socialistiska idéer och bildat fackföreningar. Arbetarrörelsen var kanske extra stark i Sverige i jämförelse med flera andra länder. ”I flera länder formades arbetarrörelser av varierande radikalitet och inriktning”, skriver Sjöberg.(17) Första Internationalen bildades i London redan 1864 av radikala socialister, däribland Karl Marx.(18) 1889 grundades Socialdemokraterna i Sverige, som skulle ena arbetarna till en stark politisk kraft och driva igenom många viktiga samhällsförändringar. Partiet menar självt att ”Socialdemokraternas arbete har lett till att Sverige blivit en demokrati”.(19) Demokratiseringen fortskred genom konflikter mellan näringsliv och organiserade arbetare. Men till slut upphörde striderna, och ledde fram till samarbeten så som Saltsjöbadsavtalet mellan LO och SAF 1938. Detta inledde en era av samförstånd, den så kallade Saltsjöbadsandan, som gav många positiva verkningar i samhället och därmed också legitimitet åt demokratin, då det visade att den fungerar.(20)(21)

1921 infördes allmän och lika rösträtt i Sverige. Även den hade föregåtts av organisering och folkrörelser. ”Rösträttsrörelsen var ingenting mindre än en massrörelse för kvinnors emancipation och dess aktioner ledde fram till en viktig reformperiod i svenska kvinnors historia”, skriver fil dr Claudia Lindén.(22) Kvinnorörelsen förekom tidigt i USA och Storbritannien, där kampen bland annat riktades mot den utbredda prostitutionen. Från USA via Storbritannien spred sig rörelsen till Europa. Kraven på rösträtt kom första gången i USA så tidigt som 1848.(23)

Demokratin utvecklades alltså mycket tack vare att människor i olika former reste sig och organiserade sig. Det såg likadant ut i övriga Europa och USA. De ”organiserade kraven på delaktighet i samhället” över västvärlden, skriver Sjöberg, ”skiljer sig från tidigare perioder” i historien.(24) En av de största folkrörelserna i Storbritanniens historia var chartismen under 1800-talet, som krävde demokrati och politiska reformer. ”Den engelska rösträttsreformen år 1832 drevs fram av arbetarnas mobilisering under 10- och 20-talen”, menar den svenska Folkrörelsestudiegruppen.(25) Chartismen utvecklade den taktik som skulle prägla arbetarrörelser fram till första världskriget. Men parallellt med demokratiseringsprocesserna i de egna länderna, påpekar Sjöberg, pågick västmakternas kolonisering av Asien och Afrika, där demokrati knappast förekom. Demokratin var alltså tidigt begränsad till västvärlden.(26)

Redan efter det första världskriget var de flesta europeiska stater konstitutionella demokratier. Men demokratin skulle få sig ett rejält bakslag under 1920- och 30-talen. Den stora börskraschen 1929 skapade en förtroendekris för det politiska systemet, eller en ”misstänksamhet mot liberalismen men också demokratin”, som Sjöberg uttrycker det.(27) Av denna anledning kunde totalitära ideologier växa sig så starka. ”Framväxten av fascism och nazism bör ses mot bakgrund av den politiska instabiliteten och de ekonomiska omständigheterna”, påpekar Sjöberg. Tiden mellan första- och andra världskriget gjorde att flera länder blev konservativa diktaturer.(28) Starkaste diktaturer fick Tyskland och Italien, där nationalismen blev viktigast och individen underordnades statens intressen.

Men andra världskrigets utgång förändrade allt. De nationalistiska idéerna försvagades ofta, eller rentav försvann, och fram steg igen liberalismen och demokratin. ”Världen hade förändrats igen”, skriver Sjöberg.(29) ”Demokratin präglades under mellankrigstiden av instabilitet och misskrediterades av inflytelserika grupper. Först efter andra världskriget kom Europas eliter att helhjärtat sluta upp bakom den”, kan man läsa i en ledare i Dagens Nyheter.(30) Så det var inte förrän efter andra världskriget som demokratin blev riktigt förankrad. Det var även då Sverige fick sin enkammarriksdag (1971) samt den nuvarande regeringsformen från 1974, som ersatte 1809 års regeringsform.

Vad som hände efter andra världskriget, var att världen delades upp i öst och väst, i diktatur och demokrati, i kommunism och kapitalism. USA, som hade behållit sitt demokratiska styre under kriget, kom att prägla den demokratiska utvecklingen i Västeuropa. Detta skedde på olika sätt. ”På det ekonomiska området gällde det 1945-46 att få dem att ansluta sig till Världsbanken och Internationella valutafonden”, skriver Lundestad. Nato förde samman USA och Västeuropa, såväl militärt som politiskt.(31) Det skedde en form av ekonomisk, politisk och militär integration mellan USA och Europa, och även mellan de europeiska länderna i form av projekt som Europeiska kol- och stålgemenskapen och senare EU. Detta var något USA drev på, för att ”stärka hela den fria världen”.(32) Det amerikanska återuppbyggnadsprogrammet, Marshallplanen, är viktigt att nämna. Marshallplanen kom att innefatta omfattande ekonomiska lån eller bidrag till Europa. Det hjälpte till att återuppbygga Europa, men påverkan blev också kulturell och politisk. Tidigare hade USA inte haft så stort inflytande i Europa. Efter andra världskriget blev man dominerande. Marshallhjälpen hade som uttalat syfte att stärka en demokratisk utveckling och motverka kommunismen, eller som Sjöberg uttrycker det, ”hindra att fler missnöjda människor skulle attraheras av kommunismen”.(33) Hon kallar också hjälpen för ett ”redskap för att förhindra kommunistisk frammarsch”.(34) Historiker tvistar om vilken betydelse det amerikanska biståndet hade för Europas ekonomiska återhämtning, men är eniga om att det hade en avgörande betydelse för den politiska utvecklingen i Europa. ”Marshallhjälpen blev en av grundvalarna för den europeiska integrationsprocessen”, skriver Sjöberg.(35) Särskilt viktigt var det att hjälpa Tyskland, som delats upp i det demokratiska Västtyskland och kommunistiska Östtyskland. Det hade nämligen blivit alltmer uppenbart att Europa inte kunde resa sig ekonomiskt utan att Tyskland återbyggdes, påpekar Lundestad.(36) Marshallplanen krävde också att handeln inom Europa liberaliserades. Lundestad går så långt som att säga att USA ville ”infoga de västeuropeiska länderna i ett omfattande internationellt nät”.(37)

Men i Sovjet och Östblocket gick alltså utvecklingen åt andra hållet, med fortsatt diktatur. Där lossnade förtrycket först i slutet av 1980-talet och i början på 1990-talet, vilket gör flera europeiska demokratier ytterst unga. Som vi redan skrivit om i en annan uppgift på kursen, demokratiserades Östeuropa i samband med att Sovjetunionen och kommunismen föll samman. Även där spelade den amerikanska påverkan en roll, om än en mer indirekt sådan, då USA:s och Västeuropas kapitalism och demokrati hade visat sig fungera mycket bättre än kommunismen.(38) Sambandet mellan demokratisering och mänsklig organisering, som jag nämnde innan, syns här långt in i modern tid. Den polska fackföreningen Solidaritet spelade t.ex. en central roll när Polen och Östblocket bröt sig loss från kommunismen och demokratiserades.(39) Professor Roland Erne menar att fackföreningar spelat en ”substantiell roll i nationella demokratiseringsprocesser” i Europa.(40) Upplösningsprocessen i Östeuropa övergick sedan till en integrationsprocess med Västeuropa, ungefär som integrationen mellan USA och Europa efter andra världskriget.(41)

Så europeisk demokrati är på sätt och vis ganska ung. Men demokratiseringsprocessen pågick under lång tid och genomgick olika faser, därav min historiska tillbakablick. Hade USA inte fungerat som motvikt mot Sovjetunionen, hade Västeuropa och Norden kanske inte återdemokratiserats eller behållit sina demokratier efter andra världskriget. Diktaturen hade kunnat vinna en ännu större seger, i form av kommunismen. Men det är spekulationer.(42)

Richard Langéen

Källor:

1 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 531
2 Studentlitteratur, 2013, ”Det svenska samhället 1720-2010 – Böndernas och arbetarnas tid”, L. Kvarström, S. Hedenborg, s. 158-163
3 SvD, 06/06/14, ”1809 års regeringsform”, D. Harrison, http://blog.svd.se/historia/2014/06/06/1809-ars-regeringsform/
4 Föreläsning ”Framväxten av det moderna Sverige”
5 Nationalencyklopedin, ”Liberalism”, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/liberalism
6 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 696
7 Utrikespolitiska institutet, ”Befolkning och språk”, https://www.landguiden.se/Lander/Europa/Sverige/Befolkning-Sprak
8 Studentlitteratur, 2013, ”Det svenska samhället 1720-2010 – Böndernas och arbetarnas tid”, S. Hedenborg, L. Kvarnström, s. 79
9 Populär Historia, 18/03/02, ”Skolstart – den svenska folkskolans historia”, http://www.popularhistoria.se/artiklar/skolstart-%E2%80%93-den-svenskafolkskolans-
historia/
10 Parliament.uk, ”The 1870 Education Act”, http://www.parliament.uk/about/livingheritage/
transformingsociety/livinglearning/school/overview/1870educationact/
11 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 695
12 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 695
13 Aftonbladet, 200, ”Från Lars Johan Hiertatill våra dagar”, http://wwwc.aftonbladet.se/amc/stefan/hist.html
14 Föreläsning ”Framväxten av det moderna Sverige”
15 Stockholms stad, ”Folkrörelserna – exemplet nykterhetsrörelsen”, http://stockholmskallan.se/Tema/Valfard/Nykterhetsrorelsen2/
16 Företagsamheten.se, ”150 år av näringsfrihet”, http://företagsamheten.se/Fordjupning/Notiser/Naringsfriheten-fyller-ar/
17 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 695
18 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 695
19 Socialdemokraterna, ”Vår historia”, http://www.socialdemokraterna.se/Vart-parti/Var-historia/
20 Aftonbladet, 08/05/05, Saltsjöbadsavtalet från 1938 ersätts, http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11404141.ab
21 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 863
22 SvD, 28/09/06, ”Kvinnornas rösträtt en arbetsseger”, http://www.svd.se/kvinnornas-rostratt-en-arbetsseger
23 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 695-696
24 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 696-697
25 Folkrörelsestudiegruppen, Chartisterna, http://www.folkrorelser.org/rorelsemapp/chartism.html
26 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 696-697
27 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 731
28 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 700
29 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 702
30 DN, 02/01/14, ”Kriget som gav demokrati”, http://www.dn.se/ledare/huvudledare/kriget-som-gav-demokrati/
31 Studentlitteratur, 2015, ”Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945”, G. Lundestad, s. 209
32 Studentlitteratur, 2015, ”Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945”, G. Lundestad, s. 214
33 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. , 965
34 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. , 979
35 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. , 965-967
36 Studentlitteratur, 2015, ”Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945”, G. Lundestad, s. 48
37 Studentlitteratur, 2015, ”Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945”, G. Lundestad, s. 208
38 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 879-880
39 Studentlitteratur, 2015, ”Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945”, G. Lundestad, s. 272-273
40 ILR Press, ”European Unions – Labor’s Quest for a Transnational Democracy”, R. Erne, s. 26
41 Studentlitteratur, 2014, ”En samtidig världshistoria”, M. Sjöberg, s. 974
42 Studentlitteratur, 2015, ”Öst, väst, nord, syd : huvuddrag i internationell politik efter 1945”, G. Lundestad, s. 20

1 thought on “Så demokratiserades Sverige och Europa”

  1. Är kommunism verkligen en diktatur (undantaget Stalin)? Om jag förstått saken rätt hade Sovjetunionen enpartisystem med demokratiska val av sovjeter upp till högsta sovjet. Beslutet att bryta upp Sovjetunionen var således också ett demokratiskt beslut. Begreppet bolsjvism syftar på majoritetsstyre, precis som ”proletariatets diktatur”, då proletariatet är i majorietet, således demokrati.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *