2

Så blev Sverige en stormakt

Gustav II Adolf.

Denna text skrev jag som en mindre inlämningsuppgift på historieutbildningen:

Sverige var länge ett litet och svagt land, men det förändrades med Gustav Vasa. Vasatiden, 1521-1611, är perioden före det som kommit att kallas storhetstiden. Jag tror att man först måste förstå den epoken för att förstå hur Sverige kunde bli en ledande makt i Europa.

Gustav Vasa reformerade Sverige, från katolicism till protestantism. Detta skulle spela en stor roll i framtida religionskrig, som trettioåriga kriget, där svenskarna stred för protestantismen med en religiös kung i spetsen.(1) Gustav Vasa överförde en stor del av kyrkans jord till staten. Han tog silver och värdefulla klockor från kyrkorna. Dessutom införde han ett effektivt skattesystem, som drog in mer pengar. Hans mål var att göra statskassan rik. Men han var inte bara en girigbuk som ville bada i pengar, utan använde inkomsterna till att bygga upp en stark krigsmaskin och flotta. Till detta behövdes järn och koppar, varför Gustav Vasa även utvecklade landets gruvdrift till den näst viktigaste näringen i landet, efter jordbruket, ett arbete hans söner fortsatte. Av järnet tillverkades vapen, och av brons (som görs av tenn och koppar) gjorde man kanoner, som skulle få en avgörande roll under stormaktstiden. Koppargruvan i Bergslagen gjorde Sverige rikt, eftersom det var den viktigaste gruvan av sitt slag i världen och koppar blev en alltmer eftertraktad metall i Europa.(2) Så här säger ekonomihistorikern Eli Heckscher:

”Den starkaste förbindelsen mellan Sveriges stormaktspolitik och landets produktion erbjöd kopparhanteringen. Ingenting i Sveriges ekonomiska liv företedde samma klara tidsöverensstämmelse med den yttre politiken som fallet var med kopparen.”(3)

Gustav Vasa formade staten Sverige, till skillnad från Birger jarl som snarare formade ett rike, och gjorde den rik och stark. Detta var en förutsättning för stormaktstiden.

Stormaktstiden börjar med Gustav II Adolfs kröning 1611. Kungen var bara 16 år och riket låg i krig. Dessutom var Sverige ganska fattigt. Den unge kungen fick hjälp av adelsmannen och den skicklige statsmannen Axel Oxenstierna, som utnämndes till rikskansler 1612, vid blott 28 års ålder. Nu togs beslut som dramatiskt skulle förändra Sverige.(4)

Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna fortsatte Gustav Vasas statsbygge. Adeln fick mer makt, i utbyte mot krigstjänster. Fred slöts med Danmark i Knäred 1613, och sedan med andra.(5) Men nya krig var på intåg. Sverige var en stark monarki, vad folket tyckte spelade ingen roll. Kungen och adeln bestämde. Resurserna gick till krigsmakten och folket blev fattigt. Men Sverige var ett religiöst ståndssamhälle, där vanliga människor visste sin plats: under kung, adel och kyrka. Det kunde dock finnas fördelar med detta. En kung kunde enkelt fatta beslut, och var han och hans medarbetare skickliga, kunde det såklart få både stora och positiva konsekvenser.

I början av stormaktstiden var Sveriges grannar ändå ”ovanligt svaga”, som Dick Harrison uttrycket det.(6) Ryssland hade drabbats av inbördeskrig under Stora oredan 1604-1613, Polen var ett svagt land med interna stridigheter mellan kung och adel, Danmark befann sig också på tillbakagång och Tyskland var splittrat i 4000 småstater. Till skillnad från andra länder var Sverige internt stabilt. Bondeupproren var över, befolkningen växte och bönderna hade blivit ovanligt fogliga, vilket gjorde det lätt att mobilisera soldater.

Sverige skaffade sig också ett militärstrategiskt och teknologiskt övertag mot andra länder. Militärhistorikern Claes-Göran Isacson menar att kungen ”segrade med ny taktik”.(7) Taktiken gick bl.a. ut på att använda mindre trupper på fältet, som snabbare kunde förflytta sig tillsammans med lättare och mer mobila kanoner som tillverkats med hjälp av kopparn i Falun. Dessutom gjorde kungen om rytteriet och musketerarna. Så här kunde det gå till: 50 meter från fienden ställde sig det första ledet musketerare på knä, andra ledet böjde sig över det första, och det tredje ledet stod helt upprätt. Sedan sköt alla samtidigt. Medan musketörerna laddade om, anföll kavalleriet med dragen värja, vilket var mycket effektivare än den stridsform som använts tidigare, karakollen.

Gustav II Adolf hade en unik förmåga att bedöma motståndarens avsikter på slagfältet. ”Gustav II Adolf var dessutom modig och deltog i främs­ta linjen under fälttågens alla slag”, skriver Isaksson. Soldaterna uppfattade att kungen utsatte sig för samma faror som dem, vilket höjde stridsmoralen samt lojaliteten till kungen.(8)

Stormaktstiden präglades av kungar som var mycket skickliga på krig: Gustav II Adolf, Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Napoleon ska ha sagt att Gustav II Adolf är en av världshistoriens tio största härförare.(9) 1658, efter att Karl X hade besegrat Danmark, var Sverige som störst med de nya områdena Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm samt Trondhjems Amt. Men Sverige var ändå för litet, med en alldeles för liten befolkning, för att kunna hålla sig kvar som stormakt hur länge som helst. När det var Karl XII:s tur att regera, hade Sveriges fiender vuxit sig starka igen, och ville ta tillbaka sina förlorade landområden. Så startade Stora nordiska kriget. Det började bra för Sverige, och Karl XII vann en historisk seger mot Ryssland vid Narva 1700. Men krigslyckan skulle till slut vända. Efter Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning i Norge 1718, fick Sverige återlämna nästan alla erövringar de senaste hundra åren. Vi behöll Bohuslän, Halland, Skåne, Blekinge och delar av Pommern. Men storhetstiden var över.(10)

Man kan säga, att en blandning av skickliga maktmän och tursamma omständigheter gjorde Sverige till stormakt.

1 Studentlitteratur, 2009, ”Det svenska samhället 800-1720 – Klerkernas och adelns tid”, T. Lindkvist, M. Sjöberg, s. 375
2 Studentlitteratur, 2009, ”Det svenska samhället 800-1720 – Klerkernas och adelns tid”, T. Lindkvist, M. Sjöberg, s. 210-226
3 Populär Historia, 16/02/01, ”Kopparrusch”, http://www.popularhistoria.se/artiklar/kopparrusch/
4 Studentlitteratur, 2007, ”Nordens historia”, H. Gustafsson, s. 118
5 Studentlitteratur, 2009, ”Det svenska samhället 800-1720 – Klerkernas och adelns tid”, T. Lindkvist, M. Sjöberg, s. 372-373
6 TV4, ”Sveriges Historia – Stormaktens Uppgång”, https://www.youtube.com/watch?v=IqUVPdMUZ-g, 7.17 min ff, D. Harrison
7 Militär Historia, ”Gustav II Adolf – Segrade med ny taktik”, http://militarhistoria.se/serier/krigforingens-mastare/gustav-ii-adolf, C.G. Isacson
8 Studentlitteratur, 2007, ”Nordens historia”, H. Gustafsson, s. 114
9 ”Hermans bästa historia”, https://www.youtube.com/watch?v=lwRXiWMW7c8, 2 min ff, H. Lindqvist
10 Studentlitteratur, 2009, ”Det svenska samhället 800-1720 – Klerkernas och adelns tid”, T. Lindkvist, M. Sjöberg, s. 424-428